happygoluckiest


Lämna en kommentar

Stay strong!

En av mina närmaste vänner, kallad giraffen, har blivit väldigt illa drabbad och jag började skriva ett brev till henne. Men jag tyckte det skulle passa bra även här som allmängiltigt råd till alla som ibland inte finner några ord till dem som vi känner så mycket för men inte kan hjälpa.

Vad säger jag till dig nu när du sökt mitt stöd så många gånger och jag för första gången inte har några fler uppmuntrande ord att komma med, vad säger jag till dig då? Vad säger jag till dig, du som är den mest positiva, gladaste av alla jag känner. Du som jag har så mycket gemensamt med, inte bara våra barns svårigheter utan kanske mera att vi tänker så lika, har så liknande bakgrunder och att våra gemensamma beröringspunkter format oss till liknande människor med liknande synsätt och värderingar. Du som jag känner så mycket för, du som gör mig glad med din optimism, din inspirerande positiva livsglädje och din enorma klokskap. Du som alltid strålar som solen och ser glädjen i det lilla, du som inte bara orkar och orkar och orkar utan även lyckas med konsten att vara den gladaste och mest tacksamma människan jag känner. Du som redan orkat så enormt mycket mera än alla andra någonsin kommer att göra. Vad säger jag till dig nu, när du drabbas av det ena efter det andra som du inte kan kontrollera eller styra över? Du som alltid ser en utväg, som ser det positiva, som ser möjligheter där andra ser hinder. Det är inte rättvist att just du drabbas så här. Det är inte rätt att en så glad och kärleksfull människa som du ska utsättas för den ena uppförsbacken efter den andra. Hela tiden har jag stått bredvid dig och hejat på, vetat att du klarar det eftersom du är du. Vad säger jag nu när jag vet att alla människor har en gräns för vad de orkar och mäktar med och att du kanske har nått din gräns snart. Vad säger jag då?

Kanske är det enda jag kan säga nu är att jag själv varit där. Att jag själv orkade och orkade för att jag trodde och hoppades att för varje gång jag orkade lite till så skulle jag snart få lön för mödan. Då skulle det snart bli bra.

Men de gånger som man känner det som man orkat för länge utan att få den där lönen, när man orkat och orkat och det enda man får är ännu en käftsmäll, när det enda alternativet känns som att ge upp, att låta bli att orka längre eftersom det ändå inte lönar sig. När man inte längre skymtar det där ljuset i tunneln. Nyss såg man det och plötsligt är det becksvart.

Vad säger jag till dig då när allt blev svart och du inte vet när eller ens om det någonsin kommer att bli ljust igen.

Det enda jag kan göra är att tända en liten tändsticka i ditt mörker. Titta på den tändstickslågan och orka lite till. Jag kan inte säga hur länge till du måste orka eller hur du ska göra, men låt den lilla tändstickslågan symbolisera din kraft. Även om den är liten nu så brinner den fortfarande och även om du inte vet när det blir ljust igen och hur du ska orka så är det enda sättet. Fortsätt orka. Det finns inget annat alternativ.

Jag tror att giraffer har så långa halsar för att de ska kunna se solstrålarna ovanför regnmolnen.


5 kommentarer

Att hitta lyckan i vardagligheter.

Om du kan lära dig att vara lycklig i vardagen så behöver du aldrig mera kämpa för lyckan.

Det är när du känner att du kommer bli lycklig ”om bara du” som du i samma sekund känner dig olycklig. För själva kampen i sig, själva lyckojakten gör att du blir stressad och stress minskar dina lyckohormon. Vi matas med så mycket skit från media och omvärlden; att vi måste vara smala, rika, framgångsrika, ha det perfekt stylade hemmet, ha den perfekta relationen.

Inte undra på att Disney varit så framgångsrika, när så många går på myten om sagolivet. Och så levde de olyckliga i alla sina dagar.

Lär dig själv istället att andas, ta en paus och fokusera inåt på det sätt som jag beskrivit här. Känn efter vad din kropp längtar efter- Lyssna på dig själv och ge din skadade självkänsla lite kärleksfull omvårdnad.

Stress är lyckans värsta fiende så för att kunna känna vardagslycka måste du vara lugn och avstressad. Visste du att det syns på magnetkamerabilder av mänskliga hjärnor när patienten har mindfullness som livsstil?

Jag tror att vi alltför ofta fastnar i beteenden som blir som ett drogmissbruk för att känna ett flyktigt lyckorus. Människor som blir spelberoende, ständigt bantar, tränar eller blir relations eller kärleksmissbrukare. Törsten efter andras bekräftelse eller suget efter de där snabba lyckokickarna är bedrägliga. För den äkta lyckan kan du inte söka hos någon annan, bara hos dig själv.

En människa som ständigt är på jakt efter att bli lycklig genom att söka kärlek, bekräftelse eller rikedom kommer att få en quickfix precis när de lyckas, för att sedan bli lika olyckliga ganska snart igen. Eftersom den där illusionen om en drömtillvaro är så suggestiv och triggande för hjärnans belöningssystem så kommer jakten snart att fortsätta igen.

Att droger och alkohol inte är bra det vet ju alla men det kan vara nog så illa att fastna i ett missbruk där man tror sig behöva en kärleks- eller sexrelation för att bli lycklig.

Just denna ständiga jakt och strävan efter lyckan är som att leta efter skatten vid regnbågens slut. Du kommer aldrig att hitta dit.

Gräv där du står istället, bli lycklig i din vanliga vardag för det är där du kommer befinna dig i resten av ditt liv. Mindfulness är en lyckodrog som är helt ofarlig, utan dåliga biverkningar och dessutom är det gratis.

Det är som vanligt tuff kärlek som gäller i den här bloggen men lycka kan bara upplevas när din kropp och själ är harmoniska och utan stress. Så räkna själv ut hur logiskt det är att du ska hitta lyckan och förbli lycklig om du dels måste jaga efter saker och människor för att bli lycklig och sen kämpa för att upprätthålla samma grad av lycka för att förbli lycklig.  Visst ska det finnas mål att sträva efter, men det ska vara vägen som är mödan värt, som jag skrev om i det här inlägget. Det ena utesluter inte det andra, men det är vardagslyckan som är det väsentliga, det är den som ger dig energi till att orka fokusera mot mål längre fram.

De goda nyheterna är att du kan uppleva samma lycka varje dag genom att lära dig att uppskatta det vardagliga, finna tacksamhet i det du redan har och lära dig att älska nuet. För nuet är det som är livet. Ta några små steg i taget, gör en vårstädning bland dina gamla mönster och inrikta dig på att hitta din vardagslycka. Börja med att slappna av, andas och vara mindful. Det är det absolut viktigaste för att uppleva vardagslycka. Stress över hur olycklig du är gör dig bara ännu mer olycklig. Ta bort den stressen med mindfullness. Upplev lyckan i vårsolens värmande strålar, doft av våt jord i gryningen. Koltrastens sång, nybryggt kaffe på verandan. Borra in ansiktet i manen på en varm och harmonisk häst. Skratta ihop med bästa vännen. Gör ingen stor grej av bekymmer som kommer med jämna mellanrum, de tillhör livet. Lös de problem du kan och gå vidare. Älta inte gammalt skit, sörj det och gå vidare.  Var tacksam för de bekymmersfria ögonblicken, ta vara på dem!

Öva upp lugnet, känn tacksamhet och slappna av. Livet är här och nu. Njut av det!


Lämna en kommentar

Kärlek och respekt, det är inte så svårt faktiskt!

Idag är det ju påskdagen, dagen då Jesus återuppstod och oavsett om vi är troende eller inte kan lite kärleksbudskap aldrig sitta fel. ”Man får ju inte tycka vad man vill i det här jävla landet längre”, känner du igen den meningen?

Jag undrar alltid vad som egentligen menas när jag hör det där. För grejen är ju att man faktiskt får tycka vad man vill i det här jävla landet. Du blir inte kastad i fängelse om du är homosexuell som i Ryssland, du blir inte dömd till spöstraff eller stenad till döds om du uttalar dig kritiskt mot regeringen eller kyrkan, som i väldigt många andra länder. Du blir inte fängslad och torterad om du har ”fel” politisk uppfattning. Faktum är att du som bor i det här landet är så oerhört prioriterad med rättigheter så det saknas motstycke i världen.

Förmodligen är det så att de som anser att man inte får tycka vad man vill i det här jävla landet längre inte tänker så långt. De menar naturligtvis inte att de får dödsstraff för att de har en särskild syn på saker och ting, utan menar bara att de allmänt får mothugg när de luftar sina åsikter. Ja, precis som alla får när den man uttalar sig till inte håller med.

Att media, regeringen och samhället i stort har tagit på sig rollen som förebild när det gäller att ha medmänskliga värderingar kan åtminstone inte jag se något fel i, motsatsen är alltför skrämmande och skulle så vara så vore det snart så att vi inte fick tycka som vi ville i det här jävla landet, på riktigt!  Det är riktigt underbart egentligen att de goda krafterna i samhället är så starka och kraftfulla när det behövs som bäst. Jag tror på det goda.Jag tror på att sprida godhet genom att bemöta okunskap och empatilöshet med information om det goda. Jag tror också på yttrande och åsiktsfrihet och kan ibland tycka att de som anser att de inte får tycka som de vill är ganska otacksamma över sina rättigheter.

Leve de mänskliga rättigheterna, leve friheten och demokratin. Själv är jag lycklig och tacksam att jag bor i ”det här jävla landet”

Kärlek och frid och Glad Påsk till er!


3 kommentarer

Lär dig ratta din inneboende kraft.

Förra veckan var lite jobbig för mig personligen. Jag har jobbat ca 100 timmar extra i mars månad, har ett avslutat kärleksförhållande i färskt minne och så blev jag sjuk i influensan. Inga stora bekymmer alls egentligen, men tillräckligt för att jag skulle känna mig helt slutkörd och när jag är helt slutkörd så blir jag låg, dyster och lite vemodig.

Jag vet precis vad jag ska göra vid varje sånt tillfälle, jag vet vad min kropp och själ behöver; den behöver återhämtning, vila, mindfullness och att jag tillåter mig att vara dyster en stund. Det här är så naturligt för mig så jag nästan inte ens tänker på det, som att ta ett glas vatten när jag är törstig. Efter en dags lugn och ro där jag pysslat om mig själv med böcker, skön musik, lite godis eller liknande så är jag tipptopp igen.

För mig är livets svackor något jag tar med i beräkningen och som jag så många gånger skrivit förr så är det en av nycklarna till lyckans hemlighet; livet innehåller både roliga och mindre roliga saker. För alla. Att vara lycklig är inte att vara förskonad från bekymmer och svårigheter; att vara lycklig är att räkna med att det ibland känns motigt, ibland händer jobbiga saker och olyckor. Att vara lycklig är att reflektera över detta och veta hur man ska hantera problemen när de kommer.

Olyckliga människor räknar inte med problemen och tycker ofta att deras problem är unika och orättvisa. Olyckliga människor vet oftast inte varför de får problem och de vet väldigt sällan hur de ska lösa dem.

Där har du hela svaret på lyckogåtan i en enda mening! Att vara lycklig är helt enkelt att förstå att alla får bekymmer ibland och att veta hur bekymren ska hanteras på bästa sätt när de kommer. Visst låter det enkelt och ändå är det så svårt.

De sakerna jag hade att hantera förra veckan är ju egentligen peanuts så det är väl enkelt för mig att säga kanske, men det fanns en tid i mitt liv där jag nästan dagligen frågade mig hur jag lyckades vara så glad och lycklig när jag hade så otroligt mycket mera sorg och jobbigheter i mitt liv än alla andra jag kände. Nu i efterhand så vet jag att det var för att jag lärt mig att fokusera på det positiva medan människor i min omgivning- som hade relativt bättre liv och förutsättningar- valde att fokusera på det negativa i deras liv. Jag har med tiden lärt mig att hantera mina problem genom att stärka min självkänsla – när du vet vem du är och vad du behöver så blir det enkelt och självklart vad just du behöver göra i livets olika situationer för att må så bra som möjligt.

Utmattningssyndrom handlar inte om stressiga arbetsplatser och omänskliga krav från omgivningen, det handlar om individens brist på kunskap om sina egna gränser; låg självkännedom och oförmåga att bromsa och återhämta sig när man behöver.

Det här är kanske tuff kärlek men jag tror inte ett ögonblick på att skylla på omständigheter för att man blir sjuk av stress. Vi har alla såna enorma inneboende krafter att klara av alla livets påfrestningar, vi måste bara lära oss att utnyttja den kraften.

Om vi vore bilar så skulle vi alla vara jaguarer, men många sköter inte om sitt fordon, byter inte säkringar och fyller på olja när det är dags, vissa använder fel sorts bränsle som förstör motorn och vissa bara kör och kör tills bränslet tar slut och några stycken kör in i bergväggar.

Vi måste lära oss att ta hand om vår fantastiska och urstarka motor. Vårda den ömt, bromsa i tid och gasa när det behövs.Svårare än så är det inte. Det svåra är att få människor att förstå att de faktiskt är en Jaguar när de är helt övertygade om att de är en Skoda.

Visst har vi alla olika förutsättningar i livet, inte minst ekonomiskt. Men alla har den här inneboende kraften, en motor med flera tusen hästkrafter. Livet är ju egentligen så enkelt när man väl lärt sig köra sin inneboende Jaguar: Sköt om ditt fordon med mycket kärlek, lär dig att köra på de minst farliga vägarna, räkna med att de ändå dyker upp faror och var beredd att bromsa i tid.

Och när de riktiga stormarna tornar upp sig, då sätter du plattan i mattan och känner draget från ditt inre vrålåk när du kör rakt igenom stormen. Like a boss!


2 kommentarer

En smula pragmatism om jag får be!

Att vara pragmatisk, oromantisk, go with the flow, kalla det vad du vill men det är en hjälp att stå med båda fötterna på jorden, tänka kritiskt men agera tolerant när känslotåget skenar.

Jag såg en talande illustration om just detta fenomen häromdagen, en bild med ett skenande tåg och texten ”There are no brakes on the feel train”.  Ofta stämmer det att våra känslor tar överhanden innan vi hinner tänka efter. När känslorna blir starka så agerar vi utifrån dem och det är då vi som bäst skulle behöva komma ihåg det där om att räkna till tio innan vi låter affekten bryta igenom. Det finns tusentals exempel på hur människor lätt blir passagerare på det där bromslösa känslotåget, inte minst syns det i sociala medier där man kan spy galla hur enkelt som helst i något kommentatorsfält.

Onödig ilska och irritation är energi och lyckospill och ändå verkar vi vara omåttligt förtjusta i att just reta oss på stort och smått. Jag har skrivit om att välja sina fajter i ett tidigare inlägg här och även ett inlägg om att ha en förlåtande attityd här. Jag har visserligen fått en del kritik mot sorglösa och toleranta attityd, inte minst är det oerhört provocerande att se någon stå kvar på perrongen, någon som faktiskt hade fräckheten att inte kliva på känslotåget. Men  det finns flera fördelar med att inte hoppa på det tåget, framförallt så handlar det om att fokusera på det positiva och minimera det negativa för att inte slösa med din vardagslycka. Att fokusera på det positiva är att ge lyckan näring och utrymme att växa. Fokus på det negativa har motsatt effekt.

Att tänka lite pragmatiskt när känslotåget lämnar stationen är ett verktyg för att fokusera på det positiva. Visst får man vara arg och högst mänsklig, du vet vid det här laget att jag inte ger mycket för människor som ska vara låtsas-duktiga. Jag mår lite illa varje gång jag ser någon provokativt skriva eller säga saker som enbart ska visa hur perfekt och ädel hen är, när så inte är fallet. Vi måste alltid, alltid vara ärliga med oss själva, är vi inte det så är all den här självinsiktsinformationen och självkänsloboosten förgäves. Om du går omkring och är låtsasädel så kommer du bara framstå som en skenhelig moralprofet. Bejakar du dina mänskliga svagheter men står upp för dina ideal på ett ärligt sätt så når du fram till människor. En stor skillnad!

Det är därför det är så praktiskt att tillämpa pragmatismen, för då klarar du att både vara ärlig och den där lite större människan, samtidigt som du behåller ditt lyckofokus och kan använda din energi där den gör nytta; på saker som är viktiga!

Att tänka pragmatiskt är helt enkelt att acceptera fakta och lägga ner sina personliga värderingar om det du retar dig på har någon praktisk funktion för någon annan, det vill säga att blir någon annan lycklig av det så är det ok!

Det finns tusentals exempel i vår vardag på såna saker som människor riktar sin ilska emot men som i det stora hela handlar om saker som är menade att underlätta för någon annan men inte berör dig eller berikar dig personligen.

Att människor från andra kulturer flyttar hit, att homosexuella får gifta sig i kyrkan, att ordet ”hen” numera är ett riktigt ord som finns med i saol och så vidare.

Det finns nackdelar och fördelar med nästan precis allting och trickset är att fokusera på fördelarna; ”Funkar det för någon annan så vem är jag att fördöma?” är affirmationsfrasen du ska använda dig av här, om och om igen tills du raderat ut det negativa och flyttat fokus från dina egna negativa värderingar till det positiva för någon annan.

Nu kanske du protesterar och anser att du får väl vara hur arg du vill över saker och visst får du det, men som alltid när det handlar om lycka och harmoni så är det energier vi pratar om. Det är kraft och dynamik. Positiva energier startar lyckomotorn och negativa energier bromsar den. En lycklig människa är mera attraktiv och drar till sig andra människor och vice versa. Välj själv hur lycklig du vill vara!

Negativa energier kan du använda till så mycket viktigare saker än att reta dig på människor som älskar varandra eller ett litet oskyldigt men praktiskt pronomen som enbart är till för att förenkla språket eller som könsbenämning på människor som faktiskt inte känner sig hemma i vare sig kvinna eller man. Min mormor var en mycket pragmatisk och tolerant person som växte upp i början på nittonhundratalet och har berättat för mig hur mycket ilska hon fick ta emot när hon skrev brev -dåtidens e-post- och valde att skriva ”vem”, ”var” och ”vilken” istället för ”hvem”, hvar” och ”hvilken” Just då reformerades språkbruket och h:et i början på dessa ord skulle skrotas för att förenkla. Men den stora massan rasade och försökte i det längsta att fortsätta använda h:et i början av orden. Så här i efterhand kan man ju häpna, både åt det löjliga i reaktionerna och det fåfänga i tron att försöka stoppa utvecklingen. Väldigt slöseri med energi eller hur? Men jag kan inte låta bli att dra paralleller med dagens införande av ordet ”hen” och raseriet mot det. Jag ser dagligen fortfarande att många vägrar att använda det som en protest och använder istället det mycket krångligare henne/honom eller h*n.

Så kom igen, go with the flow. Du kan inte stoppa utvecklingen. Var pragmatisk och ägna dig åt att sprida lite positiva vibbar istället!

Nu var det här bara några exempel för att förtydliga, det finns tusentals andra och du vet själv vad som brukar trigga igång dina negativa energier.

För det är dig själv det handlar om. Använder du din energi med att fokusera på negativa saker så kommer du enklare att se det negativa i allting annat också och det förmörkar din karma, det bromsar din lyckomotor och det vill du ju inte. Samtidigt har det tusen och åter tusen fördelar med att fokusera på det positiva; du blir lyckligare, gladare och mer harmonisk samtidigt som du sprider omkring dig positiv energi och positiva energier kan vi aldrig få för mycket av. Öva dig på att bli den där lite ”större” människan som är en förebild på riktigt och ingen falsk moralprofet. Så ta och missa det där känslotåget, ta den pragmatiska vägen istället, det är mycket mera nice!


3 kommentarer

Tålamod och tacksamhet. I rörelse.

Idag har jag funderat den här dikten:

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd –
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Dikten heter ”I rörelse” och är skriven av Karin Boye.

För mig handlar den här dikten om livet som en dynamisk process, när vi sätter upp ett mål och jobbar emot det så märker vi de små förändringarna under tiden och det är det som är själva livet; själva motorn i våra handlingar. Dikten representerar tålamod och tacksamhet. Tålamodet lär vi oss under resans gång; jag är inte framme vid målet ännu men det händer saker under tiden som också är bra, som får oss att orka fortsätta. Tacksamhet över dagen som är; vad får dig att stiga upp varje morgon? Det kan inte vara någonting som ska hända om tre månader eller ett år. Det är dagen idag som du ska ta tillvara, den kommer aldrig igen. Gör det bästa av den och var tacksam över det du fick och det du klarade. Kanske blev den här dagen inte så bra som du ville att den skulle bli, men det kommer flera dagar när det blir bättre. Tålamod.

När vi vill någonting så vill vi oftast alldeles för mycket och alldeles för fort. Ju högre förväntningar vi har, desto större risk att vi blir besvikna. Fundera över dina mål och prioritera; vad vill jag mest, vad är rimligast att jag klarar av. En sak i taget istället för allt på samma gång. Tänk på din inre balansvåg och tänk att ett litet guldkorn om dagen väger lika mycket som en stor guldklimp om en månad, men vilket blir du lyckligast av? En gång om en månad eller den lilla lyckan varje dag, vad väljer du och vad får dig att orka fortsätta?

Bestäm målet och gläd dig över det, högre förväntningar ger inte högre lycka, det är målet du har bestämt som ger lycka, även om du får prioritera bort en del.

När min son var alldeles nyfödd sa jag spontant sådär som man som nybliven och lyckorusig mamma säger, att han skulle bli fotbollsproffs. Naturligtvis var jag inte allvarlig men någonstans så önskade jag honom framgång i livet och att han skulle göra mig stolt. Jag hade höga förväntningar När hans olika funktionshinder uppdagades så fick jag prioritera om, det var inte längre en rimlig förväntan att han skulle bli fotbollsproffs eller göra karriär, kanske skulle han aldrig ens ha ett vanligt hederligt jobb som vaktmästare eller busschaufför.

Hade jag förväntat mig det så hade jag blivit besviken. Men han har aldrig gjort mig besviken, han har gjort framsteg långt över mina förväntningar.  Jag ägnade 20 år av mitt liv, mina bästa år i livet, till att hjälpa min son. Mycket annat som andra tar för givet fick jag låta bli. Hade jag haft andra förväntningar på livet hade jag blivit besviken. Men jag lyckades vara tacksam över det jag hade då och nu när jag har fått den friheten att kunna tänka på mig själv igen, så vet jag vad tålamod är. Den mätta dagen är aldrig störst, den bästa dagen är en dag av törst. Alla dagar är inte bra dagar, inte för någon. Men tålamodet och tacksamheten vet att det blir bättre en annan dag.

Att människor stressar upp sig över en sån oförarglig dag som julafton kan i mina ögon tyckas anmärkningsvärt. Vem ska vara här och vem ska vara där och hur mycket mat ska vi äta och ju fler släktingar, ju mera mat och julklappar desto bättre. Men är det verkligen så?

För tänk om förväntningarna är så skyhöga så att du blir besviken och missar världens mysigaste julafton. Om du vill ha en Fanny och Alexander-jul så kommer du mest troligt att bli besviken även om julen blir helt ok. Ha rimliga förväntningar på den här julen, den blir bra om du bestämmer dig att den blir bra. Som jag skrivit förut har jag firat julafton ensam många gånger när barnen var små. Jag hade inga andra förväntningar och lyckades därför njuta av min ensamkväll där jag var chef över alladinasken och fjärrkontrollen. Allt blir vad man gör det till, om man inte förväntar sig mera än vad som är rimligt. Jag har firat Fanny och Alexanderjular också bör tilläggas, jag har också firat jul på mitt jobb och jag har firat jul på krogen. Om en jul inte blev så bra så kommer det bättre sen. Man måste inte allting på en gång. Tålamod.

I år ska jag fira julafton precis som jag gjort de flesta jularna sista åren; med ett av barnen och min mamma. Tre personer blir vi, lugnt och fridfullt, lagom mycket mat och nästan allting färdigköpt. Bara sånt vi tycker om. Prioriteringar.

En slags jul jag däremot aldrig upplevt är att vara med någon jag älskar i en fjällstuga. Men det kommer en sån julafton också. I rörelse. Bara vi två, eld i öppna spisen och champagne i glasen. Den julen har jag kvar att se fram emot och det måste inte vara nu för jag har tålamod att vänta och tacksamhet över det som är. Idag.

Oändligt är vårt stora äventyr.


1 kommentar

Var listig, skriv listor och skuldsanera dig själv.

Att göra en to do-list är ett tips som verkar lite löjligt enkel för att balansera din lycka, men det är de just de små och enkla tipsen som vi vill använda oss av. Att göra såna listor är otroligt effektivt på flera sätt. Det blir mera överskådligt och tydligt vad du ska göra, du kan organisera hur och när du ska göra sakerna och det ger tillfredställelse att bocka av det du gjort som gör proceduren dynamisk.
Enligt principen som jag brukar använda mig av att vi har en våg där ena skålen innehåller lycka och den andra olycka så gäller ”många bäckar små” i båda skålarna. Du kanske tycker att du inte har så mycket olycka i din ena vågskål, men den kan innehålla en massa småsten som tillsammans bildar en tung och onödig last.
Du kanske tror att det bara ligger stora och tunga problem och sorger i din olycksskål men det ligger mest troligt en massa ogjorda saker som du inte tänker på som ”olyckliga” egentligen. Men faktum är att många såna uppskjutna saker; att inte boka tid hos tandläkaren på flera år, inte laga staketet, inte ringa och ändra din dyra hemförsäkring till en billigare och lika bra osv skapar onödig stress.
Jag har tidigare skrivit om att det är viktigt att ta hand om sig, att ha rent och fint hemma, vara fräsch och välvårdad, ha ordning och reda. De här sakerna hör också dit; att ta hand om sitt liv så att du inte behöver uppleva onödig stress över dessa saker.
I programmet lyxfällan har de medverkande ofta just det här problemet, de har en miljon saker de låtit bli att ta tag i och det fantastiska är ju att man ser förvandlingen på bara en vecka som inspelningen pågår. De får hjälp att tydliggöra sina oskrivna Att göra-listor och så fort de kommit igång med det så ser man att de ofta deprimerade medverkande blir glada och handlingskraftiga. Även om deras ekonomiska bekymmer är mera långtgående än vad som kan lösas på en vecka så har de fått verktyget; att göra ett tydligt och överskådligt schema om vad de ska göra för att komma igång med att lösa sin problem.
Nu behöver man inte ha just ekonomiska problem, det kan vara vilka saker som helst som blivit nedstoppade i din olycksvågskål och där ligger de där sakerna, månad efter månad och skapar stress.
Visst är det onödigt? Varje liten grej du har i din olycksskål gör att något du har i vågskålen på lyckosidan väger lättare. Det är ju så onödigt när det egentligen är så lätt att åtgärda.
Min mormor brukade alltid säga ”Det är bara att göra det!” om allting som kändes tungt och tråkigt. Hon visste vad hon menade för när du gjort alla dina tråksaker och kan bocka av din to do-lista så kommer dina happy moments och din lycka inte grumlas av den stressen längre.
Så börja göra en lista redan idag. Blir den väldigt lång så får du göra en tidsram hur många saker som ska bockas av samma dag, inom en månad och inom ett halvår eller ett år. Att bara skriva listan kommer kännas befriande och det är ingenting mot hur det kommer kännas när du bockar av punkt efter punkt. Du kan lova dig själv en belöning när du bockat av ett visst antal punkter också för att göra det hela ännu mera motiverande.
Så se till att skuldsanera ditt samvete nu, det är bara att göra det!


Lämna en kommentar

Stress och negativitet är så stenålders, lugn och lycklig är det nya svarta!

Kroppens stressystem hade en bra funktion på stenåldern när vi var tvungna att springa för livet när vi stod öga mot öga med en björn eller en fiende från en annan stam. När vi var tvungna att kriga eller fly.
För stressen kopplar på lite extra bränsle så att vi ska orka springa vårt fortaste eller slå det hårdaste vi kan.
Numera blir vi stressade över andra saker och springer inte av oss stresshormonerna, då ligger stressen kvar i kroppen och skadar istället för att hjälpa den. Därför är det bra att träna regelbundet för att städa undan stressen ur kroppen, en promenad om dagen gör skillnad!
Men också att låta bli att vara negativ genom att tänka positivt istället! Varför människor tenderar att vara så negativa tros också bero på att vi på stenåldern var tvungna att vara misstänksamma och varna varandra för faror. Att vara negativ är lika farligt för hälsan som rökning och fet mat. På nyheterna igår visades resultatet av en stor brittisk studie där äldre människor visade sig leva längre och ha färre hjärt och kärlsjukdomar om de var glada och gjorde roliga saker- att lära mig spela bridge tror jag blir en bra medicin inför pensionärslivet- så med andra ord är det inte bara hälsofarligt att vara negativ och stressad, det är ganska omodernt också att gå omkring och vara som på stenåldern!
Att tänka negativt är något du gör utan att tänka på det, för det är något du lärt dig. Barn är inte negativa, de är väldigt positiva och lever mindfult, men någonstans på vägen ändrar vi riktning och blir mer negativa.
Det går att ändra på. När du väl lärt dig att vara positiv så kommer du att vara det utan att tänka på det precis som du nu är negativ utan att tänka på det. Det krävs ju lite övning förstås, men alla kan om man bara bestämmer sig. Bestäm dig att bli lycklig här och nu, byt ut tanke för tanke, handling för handling. Lite i taget men var konsekvent. Använd tacksamhet och fokusering som nyckelord så blir det enkelt. För att göra det ännu enklare kan du ta för vana att vända på begreppen. Ok, du kan inte känna tacksamhet över ditt liv, då är du alltså otacksam att du har ett hem, att du är frisk och har mat i kylskåpet?
Du kan inte fokusera på annat än saker som upprör dig, varför fokuserar du inte på det som gör dig glad istället?
Behöver jag vara övertydlig här och säga att man aldrig kan sluta helt och hållet att vara negativ, ledsen och arg ibland? Det är inte det som det handlar om, utan att alltid försöka se saker från båda håll.
Tänk alltid ”vad är bra med det här?” ”Det kanske finns en annan lösning på det här problemet”
Genom att vara minful så kan du hålla de negativa automatiska tankarna borta och får lättare att fokusera på vad du faktiskt kan göra. Bli inte arg när du kommer ut i regnet, tänk bara ”jaha, det regnar då får jag väl gå in och hämta paraplyet då!”
Det är så minfullness fungerar. Att se det bästa i varje situation, att ta tag i svårigheterna och fokusera på lösningar istället för att bli upprörd, arg och ledsen. Att få livet att bli enklare genom smarta lösningar och dessutom känna sig gladare, lugnare och mer tillfreds med livet.
Jag var på ett party för några år sedan där värdparet var mycket framgångsrika och lyckade. De visade runt gästerna i sitt stora fina hus med pool och allt möjligt. Mannen berättade att han hade valt att fokusera och jobba för att få livet så här, att han hade valt sin väg. Underförstått att vi löneslavar hade valt att vara just löneslavar.
Visst hade han jobbat för sin framgång och visst hade han valt det, men han hade också haft förutsättningar för att kunna göra det valet. Förutsättningar som inte alla har, dvs andra som kanske inte kan satsa all sin vakna tid på att jobba med eget företag för att de har en sjuk anhörig som de måste ta hand om till exempel.
Att värdparet var lyckade var det ingen tvekan om, om man med ”lyckad” menar att ha uppnått sina mål. Men målen vi uppnår är ju induviduella som jag tidigare skrivit om och måste uppdateras under livets gång.
För mig har målet varit att få till en fungerande vardag för mig själv och mina barn, att ge mina barn en bra uppväxt med trygghet och kärlek och för min egen del att ha ett bra liv, att vara lycklig. Jag har uppnått dessa mål och därför är jag också lyckad.
Att vara lycklig beror även det på vilka förutsättningar du har, men när jag tänker på mig själv och andra i min umgängeskrets som egentligen, ytligt sett, haft dåliga förutsättningar för att bli lyckliga men ändå klarat det så kan jag nästan bli upprörd när jag träffar människor som faktiskt har alla förutsättningar i världen för att vara lyckliga, de som är lyckade men olyckliga, dvs de har egentligen ingenting som hindrar dem i form av ekonomisk katastrof, dödliga sjukdomar eller andra betydande svårigheter, men ändå fortsätter att vara negativa, gnälliga och otacksamma. I synnerhet när det krävs så lite för att faktiskt ändra sin inställning.
Häromdagen när jag satt i ett väntrum så bläddrade jag förstrött i en skvallertidning. Det var bilder på välbärgade, vackra människor på cocktailpartyn. Jag blev avundsjuk när jag såg dem men inte på deras ekonomiska rikedom eller märkeskläder. Nej, när jag såg en bild på prinsessan Madeleine och hennes bebis så tänkte jag bara på hur lycklig hon är som inte behöver oroa sig för att hennes barn ska få ett status epilepticus när hon minst anar det. Hur tacksam hon borde vara över just det.
Ja, jag var tillfälligt olycklig just då och det var därför jag kände avundsjuka, men i princip är det ju så att människor, hur lyckade eller olyckade de än är, har saker de kan vara lyckliga över. Jag har också saker att vara lycklig över. Massor av saker. Och för det är jag tacksam!


Lämna en kommentar

Konsten att vara snäll.

Min favoritförfattare Stig Dagerman har skrivit: Ett enda kan du göra, det är en annan människa väl.
Funderar man ett tag på citatet så blir innebörden klar. Vi går igenom livet och påverkas av alla vi möter. Vår egen lyckonivå är inte statisk, den ändras eftersom beroende på vilka vi träffar och vilken inverkan de har på oss. Vissa människor ger oss lycka, vi blir lyckliga när vi är tillsammans med dem och vissa människor är påfrestande på olika sätt.
Du är aldrig bara enbart lycklig eller olycklig, om du skriver ner dina olyckor på ett papper när du känner dig olycklig så kan du samtidigt skriva saker som du är lycklig för. Som jag skrivit om tidigare så är det en bra övning att varje dag skriva ”lyckodagbok” även när man känner sig som mest olycklig. Det är ett enkelt sätt att få överblick i vad man kan åtgärda enkelt genom att skapa fler happy moments i sitt liv.
Jag tänker mig en våg där den ena vågskålen innehåller problem och olyckor och den andra innehåller det som är lyckliga saker. Vi måste hela tiden se till att vågskålarna är i balans, helst ska lyckoskålen väga tyngst och vi måste se till att ju fler jobbiga saker vi har i livet desto fler happy moments, mindfullness och annat behöver vi. Se till att du har mycket lyckokapital att leva av om det kommer dåliga tider helt enkelt.
När jag blev deprimerad så berodde det ju på att en stor mängd olyckliga saker hände samtidigt men också på att jag hade för lite på lyckokontot just då. På så sätt går vi hela tiden genom olika känslor av glädje, lust, obehag, trötthet, lycka och olycka. Lyckan är föränderlig och böljar fram och tillbaka under dagen, du ger och tar av olika människor du möter.
Att göra snälla saker för sina medmänniskor är också en lyckoförhöjare. Genom att tänka snälla tankar, vara generös och sprida optimism så känner tränar du upp din empatiförmåga, blir gladare och sprider lycka omkring dig, det är konstaterat. Även om människan du vill väl inte ger dig så mycket tillbaka just då så korrigerar du det säkert utan att tänka på det. Du kan känna dig trött efter ett krävande möte med din chef men blir glad igen efter ett pass på gymet eller ett telefonsamtal till någon som får dig att skratta.
Den lycka du förlorar när du tvingas umgås med en energitjuv tar du snabbt igen när du träffar en vän du gillar till exempel.
Varje gång jag träffar en människa så tänker jag att jag vill att den här människan ska vara lycklig.
Det är inte så ambitiöst som det låter och är såklart beroende på vem det är. Är det någon jag möter i hissen så räcker ett leende och lite småprat, att hjälpa en tant med rollatorn på bussen eller liknande. Att bli arg, säga ifrån och visa civilkurage för en okänd människa är också att vara snäll, för det är också att göra en annan människa väl.
Ju mer personen betyder och ju närmare vi står varandra, desto mer lycka är jag villig att ge ut.
Det spelar ingen roll om vi gör snälla saker för att få något tillbaka eller ej. Det är inte tanken som räknas, det är handlingen! Tex så sa gav jag en person en komplimang en gång för att jag kände att den personen verkligen behövde det, inte för att jag egentligen menade det. Och en mera tacksam person har jag sällan varit med om kan jag säga, jag fick till och med ett handskrivet brev där personen tackade för det snällaste någon sagt till hen. För mig var det inget, för någon annan var det det snällaste någon sagt.
Om du skänker 100 kronor till rosa bandet bara för att få skriva det i en status på facebook och visa vilken god människa du är så har du ändå gjort en snäll sak samtidigt som du själv kände dig lyckligare och det är det viktigaste.
Min mormor var en sån person som alltid måste vara väldigt snäll mot andra, hon stickade vantar med invecklade mönster som hon gav bort i julklapp till avlägsna släktingar hon knappt träffade, hon ringde alltid när någon fyllde år och hon brydde sig mycket om alla.
Så snäll är inte jag. Jag skulle kunna vara det men min tid och min ekonomi räcker inte till för det men i stort ser jag inget fel med att vara så snäll som min mormor var. Hon blev själv glad av att vara så snäll och jag vet att alla andra också blev glada av hennes snällhet.
Eftersom jag själv är mycket mera ekonomisk med min snällhet då jag inte är pensionär och kan sitta och sticka vantar hela dagarna så har jag i alla fall fått med mig lite av min mormors snällhet och tycker det är roligt på riktigt att när jag har tid och möjlighet att överraska någon som inte förväntat sig det med en burk hemmagjord marmelad, gärna i en fin burk med handskriven etikett på.
Det som tar minst tid av allt är att lyssna på andras problem. Det är det minsta du kan göra för en vän.
Det är alltså glädje att vara snäll och det ska du vara uppmärksam på för när du känner obehag eller motvilja, då ska du inte vara snäll för då är du inte så snäll egentligen som jag skrev i det här inlägget.
Regeln är alltså att så länge du själv blir lycklig av att göra andra människor väl så är det bra, känns det som det bara blir jobbigt så ska du se upp.
Hur gör du då om en nära vän kommer och lägger en jättetyngd i din olycksvågskål?
Din bästa vän har den värsta krisen och ältar detta med dig varje dag, hur klarar du det från att tära på ditt eget lyckokapital men ändå vara den där goda vännen som tar emot och lyssnar?
Det viktiga är att du inte tar över din väns problem, du ska inte lösa dem för du äger inte problemet. Det är väldigt lockande att göra det, jag vet det kommer bara leda till att du själv blir dränerad och då kommer
knappast vara den där starka och snälla vännen som lyssnar och stöttar och det är ju den du ska vara.
Om du börjar känna att din olycksvågskål blir för tung så se till att fylla på din lyckovågskål lite extra eller så ger du tillbaka den där stenbumlingen som din vän försökte lägga på dig. Du talar helt enkelt om för din vän att det här gjorde mig upprörd att höra, eller det här berör mig väldigt mycket, jag blir så ledsen/arg/uppgiven eller vad det nu är.
För grejen är ju att det är din vän som ska känna sig uppgiven/arg/rädd/ledsen och olycklig. Inte du. Du kan känna med din vän men inte åt hen.
Du känner säkert igen det själv, att du någon gång sökt stöd hos någon som istället för att lyssna på dina känslor börjat känna en massa saker själv istället och då blev du besviken, eller hur? Du kände att du inte fick det där stödet för personen som skulle stötta dig blev egoist och blev den som hade alla känslorna istället.
Genom att ge tillbaka känslorna; att tala om för din vän att nu var det du som blev ledsen och arg så lättar du på olycksbördan hos dig själv och kan fortsätta att vara den där stöttande vännen.
Har du suttit i telefon i två timmar med din nära vän och lyssnat på olyckligt ältande så kan du avsluta samtalet med att det här var riktigt jobbigt för mig att lyssna på, det här gjorde att jag känner mig sänkt. Jag blir så upprörd på ditt ex att jag vill åka dit och strypa honom nu. Men vi kan prata mera i morgon, då har jag lugnat ner mig!
Bara genom att säga så har du lämnat tillbaka känslorna där de hör hemma.

Jorden kan du inte göra om.
Stilla din häftiga själ!
Endast en sak kan du göra:
en annan människa väl.

Men detta är redan så mycket
att själva stjärnorna ler.
En hungrande människa mindre
betyder en broder mer.

Stig Dagerman – ”Samlade skrifter”. Band 10

Stefan Einhorn- ”Konsten att vara snäll” (2009)


Lämna en kommentar

Älta med någon som läkt och skratta med en vän- hitta fokus och styrka.

Ibland räcker det inte att försöka hålla fokus med mindfullness för att bryta ältandet av negativa tankar. Särskilt inte om det är många saker som blir kaos samtidigt vilket det ju brukar vara. Det är närapå omöjligt att stänga av ältandet och ilskan då och att hjärnan kör sitt eget ält-race nätterna igenom utan att fråga dig om lov är mera regel än undantag. Då det är absolut nödvändigt med vila, sömn och återhämtning i synnerhet när man har en jobbig period i livet är detta inte optimalt, då måste man göra något annat för att bryta det negativa mönstret. Jag skrev i ett tidigare inlägg om lyckoboostning och att ta till vapen som extrem avslappning eller extrem glädje för att ta semester från ältandet. Det verkar i två steg; dels bryter du de negativa tankarna och kan återta kontrollen och fokusera på dina problem, dels får din kropp och själ massor av lyckohormon genom att du skrattar eller slappnar av. Lyckohormonet gör att du känner dig utvilad och ser klarare på problemet, slipper älta ovidkommande saker och kanske till och med får nya perspektiv på problemet.
Att lyckoboosta är det kraftfullaste vapnet mot negativa automatiska tankar.
Du kan gå på spa och få massage, träffa en vän som är glad och alltid får dig att skratta-
Älta dina problem ska du göra med någon som har samma slags erfarenheter och då är det viktigt att den personen redan har löst sina problem. Om du går omkring och känner dig som ett stort sår, se till att träffa någon som är ett läkt sår, som haft samma skador som du själv. Då händer det något i det mötet!
Men se till att ta semester från allt negativt när det känns som värst. Två timmar med en vän räcker, dela en flaska vin eller ät något gott och prata om roliga saker. Koppla av, skratta. När du vilar från problemen så löser du dem och när ditt öppna sår möter ett gammalt ärr så läker du dina skador!